Jag saknar att ha någon att gosa med, i djurformat. Hemma hos mig nu bor det bara fiskar, och det är superkul och jag är ju lite av en 'fiskfantast', men hur sociala mina fiskar än är så är det ju inte riktigt samma sak som att ha ett djur man fysiskt kan krama och klappa på. Det är fördelen med att hälsa på hos mina föräldrar, där min katt bor. Jag tycker inte det är helt sant att kalla honom min katt, tanken var att Ozzy skulle vara min katt men han blev snabbt.. vår katt, och nu bor han kvar hos föräldrarna även fast jag flyttat och är mera.. deras katt. Men han passar där, och jag tycker inte det skulle vara rättvist att ta honom från dem och den stora lägenheten till mig och min lilla. Jag saknar honom dock, det är tomt vid fotändan av sängen och det blir kallt om fossingarna. Det är ganska skönt att ha en tio kilos pälsboll att rulla tårna i. På bilden var han typ sju veckor gammal, nu är han 10 år. Tiden går så fort!
Jag hade förrut råttor och kanin, men kaninen bodde bara hos mig temporärt. Det var sorgligt när han flyttade, men jag tror inte riktigt kanin är min grej hur söta dem än är. Ludde var säregen, men mysig. Råttor å andra sidan är ett favoritdjur jag har. Jag hade två hannar, Kalaspuffen och Ninja. Det var gosigt som fan och jag gillar ändå den sortens husdjur, de är aktiva och har varandra men blir alltid superglada när man gosar med dem. Det var typ det bästa, att få ett 'leende' och otvingat gos oavsett vilket humör man är på. Finns det något bättre än en djurpuss när man är ledsen? :'D På tal om djur, imorse gav en väldigt god vän till min familj riktigt trevliga nyheter, hennes ena colliehona födde sina valpar idag! sex stycken små lurvisar och det hade gått superbra. :'D Längtar tills jag kan åka ned och hälsa på dem <3
